Välkommen till världen!

Välkommen till livet Majken och Edith!

Min vän A har fått sitt andra barn. Jag har hållit den lilla och hon kräktes på min tröja men det gjorde ingenting.

En annan vän har också fått en dotter. För två dagar sen. =)


/K

Arkivlägg

I flera dagar nu har jag suttit nere i arkivet och sorterat personalakter. Tiden flyger iväg för jag är rätt koncentrerad. Klockan hinner bli 16.45 och 17.00 och 18.00...

/K

Missing misse

Det blir inte att jag skriver så ofta här eftersom jag och katten numera (eller för det mesta) bor hos Mr man. Idag sitter jag här för att jag skulle hämta mina löparskor jag ska ha i morgon.

I morgon blir det VårRus! =)

Nu sitter jag här framför datorn, facebookar, skriver intresseanmälningar till nya jobb eftersom den anställning jag har bara gäller till årsskiftet, dvs det är bara 7 månader kvar. Nu är rätt tid att söka. Det är bra att vara ute i god tid.

Det känns fortfarande konstigt att vara här hemma när inte katten är här. Inget jamande, ingen liten misse som möter mig vid dörren eller springer framför benen på mig. Känns tomt. Jo hon finns ju, men inte HÄR!

/K

Katten va frisk! ;)

Jo då, veterinärenintyget fick jag och kissen är frisk och vid god hälsa, inga elakartade tumörer i nosen.

/K

"My home is where my cat is"

Vi ska testa och se hur det fungerar att bo ihop och flytta över kissen till U:s lägenhet. Vi packade ihop de saker vi behövde ni vet, kattmat, kattlåda + sand, diverse leksaker, en pläd att ligga på osv så det blev några trunkar att bära på samt katten i sin otympliga transportbur. Hon var inte glad och resan kändes som en evighet.

Hennes nos började blöda igen eftersom hon tryckte den så hårt mot mot gallret. Tillsist var vi framme och hon blev utsläppt i hallen. Försiktigt, försiktigt tog hon sig ut. Hon flydde in i badrummet där jag försökte badda bort allt blod. Det var blod i hela ansiktet och buren såg ut som...

Hon hittade ett lite krypin mellan väggen och torktumlaren, där satt hon sedan och hyperventilerade av stress.

Vi lät henne vara men kollade till henne då och då, hon fick ta det i sin egen takt. Lilla kissen kom ut efter ett tag och kröp genast under soffan där hon var nästan hela kvällen. Ibland kikade hon ut för att kolla läget, om jag fanns där kanske.

När vi skulle gå och sova ville hon in i sovrummet såklart, det är hon van vid. Men nu gäller andra regler se, och hon får inte sova där. Det är inte min lägenhet och alltså bestämmer inte jag det utan får respektera att U vill ha det så. Annars är jag ju van vid att sova med katten i sängen.

Vi stängde sålunda dörren efter oss men hon jamade och krafsade något förskräckligt så jag tog med mig en kudde och pläd ut i vardagsrummet och sov där. Då var hon lugn. Vid ett tillfälle kröp hon upp som hon brukar och lade sig bredvid mig. Mysigt!

Idag söndag har hon tagit för sig mer. Hon vågar sig ut i köket, nosar på alla saker, hoppar upp på fönsterbläcket och kikar ut. Jag har en känsla att jag vet vilken favoritplats hon kommer ha. ;)

Det är väl bara att vänta och se hur det går. Och då menar jag både katten men även hur det funkar för U och mig att bo och samsas under samma tak. Jag är spänd över det måste jag erkänna. Känner mig inte riktigt hemma.

Just nu sitter jag i min egen lägenhet och här är ingen katt som kommer och möter mig vid dörren, hur konstigt som helst!

/K

Veterinäresöket

Jag väntar... väntar på att veterinären ska ringa. Vi var där idag jag, U och kisse. Dags för undersökning och vaccination.

Kisse jamade hela vägen till Mälarhöjden och tryckte nosen mot burgallret. Hon snodde fram och tillbaka, jättestressad.

Undersökningen gjordes, allt verkade vara bra. Kanske att hon såg lite dåligt men de vidgade pupillerna kunde lika gärna vara tecken på stress. Den konstiga vårtan på ryggen var en talgkörtel och inte en elakartad tumör. Jag berättade om hennes ninja-attacker och frågade om det kunde vara för hon hade ont någonstans, att något var fel? Men det troliga var att det är en beteendestörning av något slag och frustration att inte få ordentligt utlopp för de instinkter som hon ju trots allt har.


Katt ut ur buren och med ett lätt nackgrepp togs även en vaccinationsspruta av en van djurskötare. Veterinären kom in igen: "Var det något annat?"

Matte funderar. "Jo just det, kisse har en liten knöl på nosen, kan du kolla den?"

Kisse ut ur buren igen, denna gång får vi hålla fast henne lite mer när provet ska tas. Det blöder och hon ryggar. Stackars liten.

Annars var hon lugn men tassarna var blöta och hon spärrade ut klorna i britsen, ville inte in i buren eller... jo... kanske säkrare där inne, trots allt.

Det blev blodigt på gallret för hon tryckte nosen mot när vi skulle hem.


Jag väntar fortfarande på veterinären som ska ringa ang det senaste provet som såg misstänkt ut.


/K

In cyber

Lite svettigt var det när jag var "mellan två virusskydd". Mitt virusskydd går snart ut och jag har installerat ett nytt, så att säga sparat det över det andra jag redan har. Fast det verkade inte som det funkade eftersom det stod med arga röda bokstäver att: DET VERKAR INTE SOM DET FINNS NÅGOT VIRUSSKYDD INSTALLERAT FÖR TILLFÄLLET! Svett!

Inget virusskydd?? Men jag installerade ju just ett? eller? Jo då det gjorde jag, men i ungefär 10 minuter verkade det som om jag var helt oskyddad mot hela otäcka spammare, virusar, och trojaner därute i cyber.

Programmet installerat. Startade om dator. Fast sen stod det: DITT VIRUSPROGRAM VERKAR VARA FÖR GAMMALT tillsammns med ett blinkande utropstecken vilket gjorde mig ännu mer stressad.

Så småningom började burken jobba och jobba och jobba... tugg tugg tugg.

men nu så! Allt i sin ordning verkar det som. Karin är nummera uppdaterad! Igen!

/K