Det här är ju riktigt bra!

Livet är rätt bra ändå.

Här sitter jag i soffan tillsammans med min man, hundarna vilar, ligger liksom utspillda på golv och matta. Lugnet har lagt sig. Middagen är lagad, maken tittar på Top Gear och jag sitter här och skriver på vår nya padda. Det går lätt att skriva. Fingrarna spelar över de virtuella tangenterna på skärmen.

Idag har vi varit vid huset. Maken har satt ut råttfällor i huset och jag har vattnat våra blommor som står på verandan längs med husväggen. Vatten finns i sjön, det är bara att gå ner med vattenkannan och fylla på.

Det är lugnt där. Jag blir lugn. Längtar till huset är klart och vi kan flytta in. Det kommer ju ta ett tag förstås, till nästa år. Minst. Men det är borrat för bergvärme och i helgen börjar vi (läs: man och bonuspappa) regla upp väggar. Dessförinnan ska vi bestämma var vi ska ha elurtag.

Nu ska jag luta mig tillbaka och titta på Top Gear jag också. Säg det inte till någon...(speciellt inte till maken) ;) men det är ett jäkla bra program. Det enda bilprogrammet som går att titta på. Top Gear borde få ett eget inlägg föresten men det är lite sen nu. :)

Gna'tt!

/KarinC

Semester aka matteledighet

Så, nu är semestern slut och det bara regnar och regnar... Egentligen borde det ju inte göra något - jag jobbar ju ändå. Sitter framför datorn och svarar på en och annan förfrågan vi fått, skickar mejl och snart ska jag börja skriva remissvar angående Kulturplan 2012-2014.

Annars är det ju mycket hund som gäller nu. Jag har ju varit matteledig (läs:semester) i fyra veckor. Lille S växer så det knakar i lederna på honom och han har snart vuxit ur sitt halsbandskoppel.

Pratade med maken som berättade att den lille kalnaljen just burit ut båda matskålarna till grusgången. Han är riktigt knäpp den lille - men det är ju vi också å andra sidan ;)


Han är busigare än busigast och älskar att bada. Här kommer lite bilder på den lille. :) Han är sötare än sötast!

Så det så!

/KarinC

Liten blir stor fort

Han växer. På två veckor är han avsevärt större. Han är en riktig klumpetass, full av bus. Han verkar älska vatten eftersom han gärna plaskar med båda tassarna i vattenskålen.

Med rumsrenheten går det ganska bra. L klarar det bättre än jag. Jag har dåligt självförtroende och är rädd att göra fel. Sånt känner ju hundar. Fast jag gör så gott jag kan. Har aldrig uppfostrat en valp förut - L är inne på sin tredje hund.

Men jag får lära mig helt enkelt.


KarinC

Välkommen till oss lille S! <3

Så kom han då, äntligen. Lille S. Tre veckor försent, men nu är han här. En isbjörn med mycket bus i blicken, järnmage och en skön personlighet. Han är nästan inte rädd för någonting. LG har byggt lekhage inne och skärmat av gården så han och stora S inte springer ut på gatan. Det blir lugnare för mig också som är ledig och ska ta hand om dem på heltid fyra veckor.

Just nu ligger vi i trädgården under äppelträdet.

Han är en handfull den lille men nu börjar vi, efter snart en vecka, komma in i rutiner. Det gör mig lugn också, jag har aldrig tagit hand om en valp förut och var i ärlighetens namn nervös. Han testar mig rejält den lille, men börjar nog inse vem det är som bestämmer. :) Store S o lillen kommer bra överens o de senaste dagarna har de börjat leka på riktigt. Det kan gå rätt vilt till o de kan hålla på i timmar. I alla fall känns det så. Det är en fröjd att se att det fungerar så bra mellan dem.

KarinC

Tantvarning!

Nu har det hänt!

Visserligen väldigt trevligt men egentligen så långt bort från mig som man kan komma. Kafferep och lottdragning med styrelsen i byns Röda Korsetkrets.

Jo, jag är styrelsemedlem och aktiv i Röda Korset. Vi anordnar Loppis i Folkets Hus, lotterier (mycket lotterier blir det) och arrangemang kring Luciafirande osv. dessutom delar vi ut blommor till ensamma och äldre i bygden. Om kravet är att de är Röda Korsetmedlemmar vet jag inte, jag tycker inte det borde vara det. Välgörenhet är till för alla, inte bara för vissa.

Klockan 18.20 knackade det på dörren då ordförande E dök upp. Jag hade förberett med snabbkaffe, muffins och vetelängd (allt köpt i affären). Sen droppade damerna in en efter en, allt som allt var vi 5 stycken.

Det pratas väldigt mycket hela tiden, gärna i munnen på varann också. Det är trevliga damer och jag känner de flesta väldigt väl. Även om medelåldern är hög så är jag inte yngst, men helt klart bland de yngre (och jag fyller 40 i år).

Jag blev alldeles matt och maken hade flytt fältet. Haha. Han åkte till huset och byggde lite.

Den där lottdragningen är en historia för sig. Krångligare får man ju leta efter. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det går till. Vinsterna ska i alla fall fördelas rättvist på ex antal listor. Och det är slumpen som styr. De flesta har ju varit med ett tag och vet hur det går till. Jag kommer säkert att förstå det där om några år eller så. :)

Jag vill poäntera att damerna i sig inte är några tanter (om nu det är något negativt) utan det är något annat. Jag kan inte riktigt precicera vad. Jo när traktens damer träffas, dricker kaffe och äter 7 sorters kakor och skvallrar om vad som händer. Det var ju ingen som hade sin virkning eller stickning med i alla fall. Även fast jag skulle vilja börja virka - så det bor nog en liten tant i mig i alla fall. ;)


Min mamma anordnade syjunta när jag var barn. Då kom alla granntanterna hem till oss och mamma bjöd på kaffe och bullar. Virkningarna, stickningarna och broderierna dök upp hos de flesta tanterna utom mamma. För hon var inte intresserad av att virka/sticka/brodera. Men dricka kaffe, det kunde hon!

/KarinC 



En magisk plats

Vi har köpt hus!

Det ligger i samma by där vi bor men lite i utkanten - i förorten om ni så vill. :) Tomten angränsar till och går ända ner till vattnet och på andra sidan ser vi trollskogen med den stora stenbummlingen i vattnet. Huset är byggt 1948 efter alla konstens regler - ett gediget hus med 50-tals detaljer innomhus. Dem ska vi försöka bevara då de är en del av husets själ.

Det är mycket att göra för vi ska renovera huset från grunden. Dränera runt huset, nytt kök, nya badrum, ny el osv. Det känns gött att riva dörrkarmar o.dyl och jag får ut en hel del aggressioner också, inte för att jag är säskilt arg av mig men just därför känns det bra. Och det känns bra att göra någon med kroppen.

Såklart det kommer ta ett tag innan det blir färdigt och vi vet inte riktigt hur vi vill ha allt än. Det får växa fram allt eftersom. Än så länge bor vi kvar i det huset vi har tills vi kan flytta in.



Det är en magisk plats.


Hunden kan spana ut över sjön från verandan eller lite var stans från trädgården. Vi har ett underbart vackert pilträd som står precis vid vattenbrynet - 60 år gammalt. Grannen vi köpte huset av och som är uppvuxen i huset kom ihåg när trädet planterades.
Jag blir lugn innombords och allt känns precis som det ska vara. Det är här vi ska vara. det är här vi ska bo.

Det kommer bli så bra!

                                                    Forshäll - lika vackert i regn.

               

Här sitter jag på vår fina veranda och tittar ut över vattnet.

Livet är rätt gött ändå!

/KarinC





PMS-vargen

Åh jag är så trött, vill bara gona ner mig i min lya och sovasovasova med täcket över huvudet. Någon rispar med en dolk i mina inälvor gång på gång. Rakbladsvass.

Argargarg...
Morr

K

Blogghackers - en styggelse!

När jag skrivit mitt förra inlägg och kollade på nätet såg jag till min förskräckelse att Någon eller Något - ( och denna Någon är Inte jag) lagt till reklamlänkar till vissa ord i mina två senaste inlägg.

Ord som dam, kvinna, vänner och naturligtvis var ord som skapat en länk till reklam för både dejtingtjänst och utbildningssida.

Om detta sker i detta inlägg så är det inte jag som gjort det. Jag väljer själv vilka länkar jag lägger till och väljer jag att ha reklam på min blogg, kommer det inte att vara till någon av de länkarna som visades.

Dessvärre tror jag att jag vet vad det kommer ifrån... Tidigare ikväll,  i samband med mitt inlägg kollade jag statistiken och klickade då på en länk. Upp kom reklam, inget obskyrt eller något sådant. Jag hann inte riktigt se eftersom jag klickade bort det å det snaraste. Ja jag kanske får skylla mig själv men jag inbillar mig att det kan hända vem som helst, jag menar det är så lätt gjort... Och det är väl det som de vet och utnyttjar.

Vet någon vad jag kan göra om denna Någon fortsätter lägga in medveten reklam på vissa ord i mina inlägg?

Jag testar att publicera detta och ber till en högre makt att jag lyckats ta bort det.
Amen.


/K

Det här med möten man minns

Förra veckan hade Röda Korset kretsstämma/årsmöte i byn där jag bor och vi höll till hos en av granntanterna i byn.

"Det kommer nog inte så många" tänkte nog de flesta men när jag kom dit vid utsatt tid var huset fullt med tanter/kvinnor/damer. Vi var allt som allt 12 stycken närvarande och det var tydligen länge sen uppslutningen varit så hög.

Röda korset-föreningen i byn där jag bor har gamla anor och föreningen har nog funnits i byn sen sekelskiftet. Medlemmarna blir färre och färre och damerna blir bara äldre och äldre... Jag sitter i styrelsen och är bland de yngsta och jag är snart 40!.

I alla fall, det var en väldigt trevlig sammankomst men något förvirrat eftersom det i årsberättelsen och i kallelsen stod att jag varit sekreterare under 2011 och det stämde ju inte alls. Jag fick frågan om jag ville vara sekreterare under 2012 men valde att nöja mig med en ren styrelsepost så länge. Men fråga mig igen om ett år så får vi se! :) Däremot blev jag vald till att föra anteckningar under årsmötet som jag i helgen skrev rent.


Av damerna som var där kände jag de flesta och var och varannan av dem är släktingar till mig på ett eller annat sätt. :) Vår klan har verkligen satt byn i fokus ;) Haha.


En av de närvarande damerna bodde i ett större närbeläget samhälle och hon fängslade oss andra med att efter årsmötet berätta både sin livs historia, anekdoter och sagor. Jag blev helt fascinerad av henne - förutom att hon var riktigt parant och respektingivande fanns där en värme och humor som var helt underbar. Hon var över 80 år och älskade jazz. Hon hade arbetat som distriktssköterska och haft musikaffär. Hon hade bott i Värmland och haft mycket kontakt med barn kanske genom sitt jobbmundos som sköterska.

Det var ett sånt möte jag kommer minnas med värme. Hon var så full av energi och värme och hon var en fantastiskt berätterska. Jag skulle nog kunna lyssna på henne en hel dag - hon kan få bli min extra mormor/farmor när som!



Efter årsmötet bjöds det på snittar och vitt vin och ordföranden E hade bakat en jättegod kaka till kaffet. S - värdinnan för kvällen tog fram några gamla Röda korset-vimplar och en flagga och jag som arkivarie blev ju förstås eld och lågor! Detta måste ju visas upp!

Vimplarna visade det röda korset, röda halvmånen och sen var det en till som jag undrar vad det representerar - ett rött lejon med en sabel.

Nu när jag söker på Google ser jag att Röda Lejonet tidigare representerade Persien/Iran med blandad kristen och muslimsk befolkning. Jag tror inte nog inte att den används längre. Rätta mig om jag har fel.

En gammal Röda korset-flagga kom fram som någon dam sytt under 1950-talet-intevetjag. Det var dock inget likriktigt kors så diskussionen gick hög huruvida flaggan var en Röda korset-flagga eller ej. Någon föreslog att vi kunde klippa av den så att vi kunde använda den i olika sammanhang men då sparkade Arkivarien bakut. Absolut inte! Man kan inte göra åverkan på gamla saker. Original är original och ska så förbli, därmed BASTA!

Det räckte kanske att vika in flaggan då så att korsets armar blev lika långa och det gick arkivarien med på.



Det var ett roligt möte, huruvida vi kommer få några män in i styrelsen eller föreningen överhuvudtaget återstår att se, själv har jag värvat mannen min, så han i alla fall blir medlem i vår bykrets a la Röda korset.

/KarinC

Livskvalité

Idag har vi grillat korv vid en sjö i närheten där vi bor. Våren känns i luften och solen lyste varm i ansiktet när jag satt på bryggan och tittade över det fortfarande frusna vattnet. Vassen vajade i vinden och jag kunde slappna av på ett helt annat sätt än tidigare. Närheten till naturen, vattnet och skogen är för mig livsviktig och jag får lugn och ro i själen. Livskvalité.

KarinC

Blogga från mobilen

Härligt, då kan jag skriva när som. :) får se hur det funkar.

Går det att lägga till bilder tro?

Här är vår kära hund med sin kompis bläckfisken.
Nej det gick inte... Går det utan bild månne?
KarinC

Det där med kreativ insikt

Det var nu väldigt länge sen jag skrev något i bloggen överhuvudtaget och en hel del har hänt sen jag skrev sist, i alla fall känns det så.

Under en rätt lång period har jag liksom känt mig "ur kurs". Livet har gått sin gilla gång både på jobbet och hemma och det har varit bra men jag har känt att det är något som fattas - en frustration av något slag, som en förlamning kanske. Jag står och stampar och stampar men kan inte riktigt bena ut vad det är - för allt är ju jättebra.

Jag bor i världens bästa by, jag har en underbar ömsint och förstående make och världens gosigaste hund samt  ett stort hus att bo i. Arbetet är för det mesta bra och jag får saker och ting gjorda. Vännerna finns inpå knuten även om både mamma och bästa väninnan är i Stockholm och det känns ju sisådär men, det funkar. Visst saknar jag Stockholmspulsen ibland, att träffa bästa kompisen ute och kunna ta en Latte på söder men återigen, Stockholm finns ju kvar.

Så vad är det då?

I början av denna vecka kände jag mig extra rastlös, den där oron i både kroppen och själen. Så läste jag någonstans att Carolina Gårdheim - Kretaiv Insikt har startat en blogg (adressen dit hittar du under rubriken "Andra bloggar"). Carolina Gårdheim är en stor inspiratör och jag har följt henne och Kreativ Insikts framgångar ända sen de startade.

Jag fick en vansinnig lust att skriva. Det var som en djur som kraffsade på insidan av mig själv, som behövde komma ut. Och just där tror jag att jag fick svaret - som jag kanske egentligen vetat hela tiden men inte hunnit känna efter eller brytt mig om att ta reda på.

Jag behöver få fatt i min kreativitet igen - om det sen är via musik, konst eller skrivande spelar ingen roll.

Den har alltid funnits där - när jag var barn skrev jag jämt, sagor, berättelser och så småningom även lyrik. Jag var med i ungdomskören i samhället där jag bodde för länge sen. 1996 var året då jag blev en aktiv gospelsångare. Jag har spelat teater - amatörteater som ungdom på fritidsgården i stan, skolpjäserna i mellanstadiet skrev vi själva. Jag har spelat blockflöjt och saxofon även om det nu var en evighet sen.

Kreativiteten har alltid funnits där, närvarande vibrerande. Det är så tydligt.

Äntligen har jag hittat den igen.


KarinC