Karin är känslig för sjö

Nu fullständigt exploderar inläggen här på bloggen. Har inte skrivit så här mycket på öh, ett halvår?

För två veckor sen var jag och Mr Man på 24-timmarskryssning till Åbo. Amen vad var det nu jag skulle skriva...? Nu fick jag hjärnsläpp.

Det var kul öhh, julbordet var ok. Ehh folk var fulla och gjorde bort sig. Tell me something new. Julshowen var sådär lagom medioker men så satt vi inte så vi såg någonting heller. Jo föresten, det var speglar i taket och jag såg någon trikå här och någon annan kjol där. Fast jag hörde ju och det räckte. Men när Gladys de Pilar uppträdde gick vi ner och jazzade. Fast hon sjöng bara i 30 minuter. Memn vad skulle vi vänta oss? Det är ju Finlandsbåt vi snackar om. Vin och drinkar blev det i alla fall. Och disco. Mr Man dansade. Första gången vi dansat ihop! Äntligen! Vi har ju bara varit tillsammans ett drygt år! ;)

Helt klart en lyckad tillställning! Dagen efter blev det massage och bad i bubbelpoolen. Tyvärr var vi inte där samtidigt. Vi missade varann av olika anledningar. Jag kände mig lite lätt obekväm när jag skulle klämma mig ner i bubbelpoolen tillsammans med 5 killar.

Jag sa: Nu får ni flytta på er för jag ska ner här meddelade jag. De brydde sig inte nämnvärt. Men visst makade de lite på sig. Fast sen när det kom ytterligare 3 stycken grabbs tyckte jag det blev väl trångt och gick upp. Mr Man satt och väntade på mig vid baren.

Under lördagseftermiddagen blev det rätt sjöigt och jag mådde inte riktigt bra. Mr Man kände ingenting men jag är lite känslig för sjö. Flaskorna i taxfreeshopen skallrade och jag gick med en sjömans rullande gång även när jag kom iland, i hällande regn..

Nu är klockan mycket, Nobelfesten pågår för fullt och jag ska gå och lägga mig. fast först har jag en del saker att göra. Som att diska, ta bort handdukar o. dyl i badrummet för i morgon någon gång mellan 07.20 och 16.30 kommer sotaren.

Okej, nu säger jag godernatter för i dager...

/K

Lite fler slottsbilder...

© K.C.L 2007

Slottsvistelse och spökerier

© K.C.L 2007

Förra veckan var det planeringsdagar med jobbet på Häringe slott. Det började bra, är så fantastiskt vackert där. Omgivningarna och själva slottet från 1600-talet hade en något magisk atmosfär.

Vi arbetade hårt med planering fram till sen efermiddag. Vi bodde inte i själva slottet utan i två längor en bra bit framför själva slottet. En del av oss hade tur och fick bo i slottets två flyglar där det sades att det spökade.

Jag känner mig nästan som en skurk som skriver om Häringe slott eftersom det tyvärr var fler incidenter som gjorde att det första fantastiska intrycket blev rätt naggat i kanten. men jag vill trots detta fokusera på vad jag tyckte var bra med vistelsen. Det andra var så tråkigt och vi har ältat det rätt många gånger på arbetet redan.

Slottet spännande med sin historia och jag och en kollega hade turen att få en egen rundvandring till sviterna i ena flygeln där både Josephine Baker, Sarah Leander och Elisabeth Taylor bott. Vi fick gå genom gången under jord, från slottet till Sjöflygeln där de mest exlusiva sviterna fanns av ovan nämnda aktriser. Vi såg den exlusiva och vackra vinkällaren.

Det fanns ett antal spöken i slottet naturligtvis (varje slott har minst tre stycken tror jag).

Julbordet var fantastiskt. Ett av de bättre julbord jag varit på, synd bara att vårt sällskap i sista minuten fick byta plats, från stora salen till de två mindre matsalarna. Lite trist att inte få äta tillsammans.

Kaffet serverades uppe på övervåningen och godiset var placerat i ett av hörnrummen som var klädd med träpanel från ett 1400-tals kloster. Redan under rundvandringen kände jag mig tung och konstig i kroppen där. Jag fick svårt att andas och blev yr. Inte vet jag var det var men... det sades att det spökade där.

Jag var rätt skeptisk och ville inte riktigt kännas vid att jag faktiskt kände någonting, vad det nu var. Någonting var det.

Okej nu vet ni. Jag tror på spöken! Min pojkvän hävdar att det är kvinnligt att tro på andar och spöken. Det tror inte jag. jag tror inte alls det handlar om kön. En del människor är mer sensibla än andra. Sen handlar det om vad man vill tro på. Om man vill tro på sådanna saker. Jag kan inte säga att det INTE finns.

För första gången kände jag någonting väldigt påtagligt och det var... overkligt. Jag kanske ska tillägga att jag var nykter. SPIK NYKTER. Inga rusdrycker i sikte.

/K

Livet

/K

"Finlir och glöd"

Allt är precis som jag vill ha det, just nu. Jag har så mycket i mitt liv att vara tacksam över. Jag känner mig fylld till bredden med livskraft. Varje morgon drar jag ett av mina affirmationskort för att påminna mig om vad som är viktigt för mig.

jag mobiliserar mina inre krafter och positiva energi och drar till mig det som är bra för mig. Kärlek. Glädje. Möten. Hälsa. Arbete.

Glöden finns här. Den pockar och pyr. Snart brinner det en sakta eld som ibland flammar upp för att sedan lägga sig och bara pyra. Vilar lite grann. Är det inte så livet är? Ibland mer intensivt, då det händer många saker på en gång och det gäller att hänga med. Sen stillnar det och jag får vila. Det händer mycket även när det är stilje för jag är hela tiden på väg.

Framåt uppåt innåt.

KarinC

Det här med bloggskrivandet

Jag har nästan slutat skriva på bloggen.

Jag har inget intressant att skriva om tycker jag. Visserligen går mitt liv sin gilla gång, som alla andras. Egentligen händer det en massa saker men jag orkar bara inte skriva om allt, eller så vet jag inte hur jag ska uttrycka mig.

Jag vill att varje blogginlägg ska stå för sig självt och handla om olika saker. Inte "Idag gick jag upp, käkade frukost. På jobbet fick jag en arkivbox i huvudet, det gjorde ont". Ja det där sista kanske är intressant att skriva om. men då ska jag bara skriva om det! Eller om alla andra gånger när jag fått böcker i huvudet. Haha!

Äsch, nu är jag spånig men okej då.
Jag bjuder på det.

Jag inser när jag läser detta att jag har höga krav på mig själv, fortfarande. Trodde att jag blivit mer tolerant men jag får väl vara så pass tolerant mot mig själv och inse att så inte är fallet. =)

Fortfarande.

/K

Jag har upptäckt

... Mia och Klara

På jobbet har det pratats och pratats om hur roliga de är... ja jag gillar det! De är roliga och hjärtknipande ibland.

Me like.

/K