Experiment från en undrande skorpion...

Om jag skriver "sex" och "bröst" i min blogg, har det blivit en sexblogg då?

Undrar just om det blir fler träffar på min blogg??


Tänk vad besvikna de blir...
inge sex här inte.

/K

Sjunga! Glädje!

Hurra! Nu har jag börjat sjunga igen! Första körövningen för mig efter sommaren. Kul att träffa alla nya och gamla vänner.

Roligt men slitigt eftersom jag kom 10 min försent missade jag uppsjungningen, inte bra för rösten. Fast den håller förvånandsvärt bra ändå. Antar att det är magstödet... =)

/K

Ameh, det är ju inte snyggt! eller Hur sitter de uppe, egentligen?

Jag undrar lite över det här som är så hippt nuförti´n. När byxorna är så långt neddragna att de riskerar att halka ner. Idag såg jag ett skräckexempel på det. En kille som hade byxorna låångt nerdragna att man såg hans fräscha kallingar... N O T! Tyvärr stod jag bakom honom i tunnelbanan och såg hans smutsgrå slitna kalsonger, de var så slitna att jag såg vad jag vet finns därunder. Och dessutom hade jag det rakt framför fejjan! Not nice!

Herre Jösses om ni nu nödvändigtvis måste ha jeansen sådär, se då åtminstone till att ha ett par snygga, rena och hela kallingar på er!

Och nej, det är inte snyggt på tjejer heller, med stringtrosan synlig.

Jag hittar inga bra bildexempel.... men ni vet vad jag menar!


/K

Sometimes

I just need a hug.




På Medborgarplatsen idag såg jag tre ungdomar som gav gratis kramar. Det hade jag behövt, men jag vågade inte riktigt, inte riktigt gå fram för de stod och pratade med någon... så jag gick förbi. men jag kände inom mig att jag behövt en stark värmande kram.


Kanske har de fått idén härifrån ?

You tube, såklart



/K

Yes, I did it!

Jag har sprungit Tjejmilen! Och jag är jättenöjd och stolt över mig själv! =D

Mycket mycket folk var det, över 22 000 kvinnor som sprang/joggade/lunkade och gick. J och jag skulle starta i grupp 7 hade vi bestämt men det blev inte så av någon anledning som vi inte riktigt förstod. Vi hamnade i sista gruppen eftersom personen som ropade upp de olika grupperna skrek fel så när vi stod i fållan för grupp sju skrek tjejen "Och här kommer grupp 7 och grupp 8, kom igen då!" Då blev det oroligt och vi var flera stycken som bröt oss ur fållan och började gå... genast som utskjutna ur kanoner kom det 1, 2 , 3, 4 , 5 funktionärer utrusande och skrek "Backa, backa! Tillbaka!" Alla vi som stod där trodde vi var i grupp 7. Vi hade hört oss för innan för att försäkra oss om att vi stod rätt men det räckte tydligen inte. Vi började gå mot startlinjen och funktionärerna bildade kedja för att lugna 3000 uppretade kvinnor. Haha! Jag var skitirriterad och skrek: "Anarki!"

Jaja, vi kom iväg tillslut i alla fall och det kändes riktigt bra. Vi varvade med att springa/jogga och att promenera i rask takt. Ungefär vid Rosendahl trädgård började jag springa non stop mot mål. Då var det kanske 3 km kvar att springa och jag sprang hela den vägen!

Det var underbart att komma i mål och medaljen hänger här framför mig i vardagsrummet, naturligtvis har jag hängt upp den på väggen tillsammans med min tidigare medalj från Vårruset.

Jag ska springa nästa Tjejmil 2008. Och då ska jag ha en bättre tid och jag ska starta i grupp 5 (då kanske jag hamnar i grupp 6)...



/K

Marängmiss

Jag var på möhippa igår på Helenes krog på Hantverkargatan, Kungsholmen... Maten var väl okej, men jag förväntar mig (bra) service när jag går ut och äter men den var under all kritik.

Servitriserna skrek över hela lokalen: En Texas meny! Vem ska ha en TEXAS MENY!" Okej att det är bra att de meddelar att nu kommer maten, men jag vill inte veta vad Sune i andra änden av lokalen ska äta!

Ingen kom och frågade om vi ville se efterrättmenyn... brukar de inte göra det? Eller ska man vara tvungen att veva med armarna för att få någon som helst reaktion?

2 av oss beställde marängswiss och det kom in som det skulle men... det var något som fattades... vad då? Jamen marängen! De hade glömt marängen! Själva stommen i efterrätten!

Okeej, vi sa till och servitrisen sa: "Oj då, då har han glömt det". Strax kom hon in med tallrikarna där de bara hade hällt upp marängen. Jag häpnade och "Men ska de inte få 2 NYA tallrikar?" frågade jag.

Ingen reaktion.

Överhuvudtaget var det hafsigt serverat. De liksom slängde ut tallrikarna på bordet.

Det blev ingen dricks från mig i alla fall (de andra gav konstigt nog...) och inte tänker jag gå dit igen heller.

Åh tack, nu känns det genast bättre när jag fått ur mig allt det där =)


Annars var det en intressant kväll. De hade spökat ut henne ordentligt, miss S i rosa boa, silverperuk och hjärtformade glitterglasögon. Vi var 10 stycken tjejer runt bordet och jag kände en person (J) eller jag menar två eftersom jag känner miss S som ska gifta sig nästa vecka.


/K

Att inte bli sedd

Jag har ett hjärta som tynger. Neråt, neråt mot marken. Det ligger stilla i bröstet av rädsla att det ska göra ont, vara för smärtsamt.

Om jag rör på mig kanske det går sönder. Kanske blir jag ännu mer ärrad än jag redan är?

Här inne är det varm och mörkt, men det pulserar fortfarande. Ljuset finns där i mörkret, någonstans.

Om jag lyssnar inåt kanske jag förstår.

Tystnad är mer skrämmande än hårda ord, för i tystnaden kan jag inte nå dig. Du ser mig inte, bryr dig inte om jag går eller stannar kvar.

/KarinC