I väntan på...

Nu sitter jag här och väntar på att få komma in och sjunga. Sitter för mig själv, klarar inte av människor just nu. Det var kanske fel av mig att komma hit idag... Fast det tror jag inte. Hur kan det vara fel att få sjunga? :) 

Det har bara varit mycket idag med både brevskrivande, dödsannonns och telefonsamtal med mamma och pappa. Och så bokning av resa till England igår. 

Men nu ska jag strax gå in tror jag. 

Hörs! 

/K 

Öppna mitt hjärta

Äntligen - säger jag - börjar det röra på sig. Efter nästan ett år med annons ute om husförsäljning har vi nu äntligen fått en köpare. De har tillgång till sitt hus innan påsk så nu är det bråttom att få allt färdigt i vårt nya hus tills dess.

Maken har tagit ledigt från sitt arbete för att kunna jobba på vårt hus och måla och tapetsera det färdigt. För det är "bara" det som är kvar - målning och tapetsering. Och så installering av avlopp och el såklart, men det mesta är redan gjort.

Vi har dock stött på patrull då fyra dagar går bort för att vi ska åka utomlands på begravning då en nära släkting till mig gått bort. Maken är rädd att huset inte kommer bli klart så vi kan flytta in i slutet av mars. Dödsfall kan man inte råda över. De sker liksom när de sker... Jag har ändå dåligt samvete för att jag vill att han följer med - när jag vet att han nog egentligen vill vara hemma och arbeta med huset. Men jag behöver honom och vill ha honom med mig. Annars blir jag ensam och det tror jag inte jag klarar av.

Jag går i ett vakuum då jag är ledsen för min kära moster som dog för bara två veckor sen. Jag är inte riktigt närvarande, utanför men ändå inkapslad i min egen kropp. Idag när jag var och åt så var servitrisen tvungen att upprepa det hon sa en 4-5 gånger för jag förstod inte vad hon sa eller vad hon menade! Jag hörde henne inte, såg att hennes läppar rörde sig men...

Jag skrev ett brev idag - till min mosters man - ett starkt brev där jag uttryckte hur mycket hon betytt för mig och fortfarande betyder.

"I loved her and she will be with me always, in my memory. Her spirit, kindness and our good conversations over the years I will remember and treasure in my heart".

Idag ska jag i alla fall sjunga gospel. Det ser jag fram emot. Själen mår bra av det.

/K

Citatet "Öppna hjärtat för det som får själen att sjunga" är lånat av
Kreativ insikt - för omtanke och eftertanke

Lätta på trycket

Jag kan inte sova. 

Både hundar och man sover gott, men inte jag. Jag har legat vaken och grubblat. 

Eller snarare - efter skön julledighet hinner allt ifatt mig. Igen.

Det kommer bli förändringar på jobbfronten nästa år och jag vet inte hur jag ska hantera det. Det går inte förrän jag är där. Osäkerheten är värst, att inte veta hur det kommer bli. 

Annars har det varit skönt att vara ledig. Förkylningen några dagar innan julafton hann ge med sig men det blev två dagars sjukskrivning innan jul. Jag orkade inte riktigt ända fram. 

Jullunch med svärmor m.fl. På julafton, sen skönt häng i nya huset med mannen och hundar. 

Varm brasa, en god bok. Tystnad. 

Bästa julen på länge. För första gången sov vi i huset och det var så mysigt. Men nu blir det ingen mer övernattning förrän vi bor där - när det är färdigt. 

Over and out

KarinC

Mycket nu

Var ska jag börja och hur? Sist jag skrev på bloggen var i april o nu är det november, en månad kvar till jul. Vi har renoverat hus men är inte riktigt klara än. Det tar den tid det tar. Både mannen och jag är rätt slitna och trött och vi skulle båda behöva semester. Helst Igår. 

En god vän dog i en bilolycka och en släkting har fått cancer. 

Min syster har fått barn och jag har blivit moster! 

 Vi har nu äntligen sålt ett hus av två (1 hus kvar att sälja) och vi storrenoverar ett annat - vårt drömhus där vi ska bo och leva våra liv. Jag är med i två föreningar, röda korset och en intresseförening för vår bygd - där jag också är sekreterare.

På jobbet snurrar det på och hösten har varit hektisk med möten, konferenser och e-arkiv om vartannat - däremellan har jag gjort allt annat som ska göras också. 

Jag har mått ganska dåligt denna höst -  allt har liksom blivit för mycket och det blir som ett tryck över bröstet och surr i hjärnan. 

Jag har inte haft tid att stanna upp och reflektera över vad som hänt under året eller vad som händer i detta nu.

Att hämta andan.

Stanna upp. 

Nu.

/K

Det här med....

Sjuka hundar..

Lill-S kräktes hela kvällen igår. Gång på gång ulkade han tills det inte fanns något kvar.

Husse gav honom kokt ris uppblandat med lite hundmat nu på morgonen och det mesta är nog kvar i magen. Men han är inte sitt vanliga pigga jag. Det är han inte. Inte så konstigt kanske.. Ni vet ju själva hur det är att kräkas, man blir väldigt medtagen och trött. Lillen sover nu i alla fall, tass mot tass med Stor-S.

Våra fina hundar! Det värker i hjärtat på mig om något händer dem!

KarinC

Liten hund - hemma igen

Nu är jag hemma med liten hund och blir så veckan ut. Igår var vi hos veterinären och kastrerade lillen. Nu ligger han bakom min rygg i soffan och sover. Trots att han har ont och har tratt är han vid gott mod. Han leker ute i snön med stor-S under mitt vakande öga. Maken är lite mer lättsam och tycker inte det gör ngt, det tyder ju på att han inte har ont. Annars hade han ju inte sprungit så.

Jag är ängslig att stygnen ska gå upp. Han är trots allt nyopererad. Men såret ser fint ut så det är nog ingen fara.

Vi tar det lugnt hemma idag, jag o hundarna.

KarinC

Lill-S = kärlek

En ängel och en liten djävul i en och samma lurviga kropp, är det möjligt? Fast det finns ju inget ont i honom, han är bara väldigt påhittig.. Och busig. Ibland tror jag han är en get, för han äter allt. Och då menar jag ALLT. Strumpor, bh:ar, skor, bonader, möbler, pinnar, sot och bajs.

Han rymmer också, när han får tillfälle men vem skulle inte göra det? ;)

Nu ligger han här bredvid mig i soffan, ett hoprullat varmt knyte.
Världens sötaste.

Jag älskar honom stort.

KarinC

Börja om från början, börja om från nytt

Hur ska jag göra? Hur ska den här bloggen få nytt liv?? Så mycket har hänt sen jag skrev något sist.

Uppdatering: jag o min käre gifte oss i augusti 2011. Vi hade stor gemensam 40-årsfest 2012 i byns folkets hus. Vi köpte en hund till, en Golden Retriver som i månaden fyller 1 år. Vi kan kalla honom Lill-S. Renoveringen på vårt hus går stadigt framåt och vi hoppas kunna flytta in under sensommaren.

På arbetet går allt bra. Vi är en aktiv förening med ett framtidsperspektiv. Arkiven kommer mer o mer i fokus och vi är aktiva i frågan med e-arkiv i kommuner och landsting. Jag håller föredrag om arkivering och arrangerar möten för våra medlemsarkiv.

Den senaste och färskaste nyheten är nog ändå att jag blivit moster. En ny spännande roll att axla och som jag ser mycket fram emot.

Livet är underbart.

/K

Det här är ju riktigt bra!

Livet är rätt bra ändå.

Här sitter jag i soffan tillsammans med min man, hundarna vilar, ligger liksom utspillda på golv och matta. Lugnet har lagt sig. Middagen är lagad, maken tittar på Top Gear och jag sitter här och skriver på vår nya padda. Det går lätt att skriva. Fingrarna spelar över de virtuella tangenterna på skärmen.

Idag har vi varit vid huset. Maken har satt ut råttfällor i huset och jag har vattnat våra blommor som står på verandan längs med husväggen. Vatten finns i sjön, det är bara att gå ner med vattenkannan och fylla på.

Det är lugnt där. Jag blir lugn. Längtar till huset är klart och vi kan flytta in. Det kommer ju ta ett tag förstås, till nästa år. Minst. Men det är borrat för bergvärme och i helgen börjar vi (läs: man och bonuspappa) regla upp väggar. Dessförinnan ska vi bestämma var vi ska ha elurtag.

Nu ska jag luta mig tillbaka och titta på Top Gear jag också. Säg det inte till någon...(speciellt inte till maken) ;) men det är ett jäkla bra program. Det enda bilprogrammet som går att titta på. Top Gear borde få ett eget inlägg föresten men det är lite sen nu. :)

Gna'tt!

/KarinC

Semester aka matteledighet

Så, nu är semestern slut och det bara regnar och regnar... Egentligen borde det ju inte göra något - jag jobbar ju ändå. Sitter framför datorn och svarar på en och annan förfrågan vi fått, skickar mejl och snart ska jag börja skriva remissvar angående Kulturplan 2012-2014.

Annars är det ju mycket hund som gäller nu. Jag har ju varit matteledig (läs:semester) i fyra veckor. Lille S växer så det knakar i lederna på honom och han har snart vuxit ur sitt halsbandskoppel.

Pratade med maken som berättade att den lille kalnaljen just burit ut båda matskålarna till grusgången. Han är riktigt knäpp den lille - men det är ju vi också å andra sidan ;)


Han är busigare än busigast och älskar att bada. Här kommer lite bilder på den lille. :) Han är sötare än sötast!

Så det så!

/KarinC

Liten blir stor fort

Han växer. På två veckor är han avsevärt större. Han är en riktig klumpetass, full av bus. Han verkar älska vatten eftersom han gärna plaskar med båda tassarna i vattenskålen.

Med rumsrenheten går det ganska bra. L klarar det bättre än jag. Jag har dåligt självförtroende och är rädd att göra fel. Sånt känner ju hundar. Fast jag gör så gott jag kan. Har aldrig uppfostrat en valp förut - L är inne på sin tredje hund.

Men jag får lära mig helt enkelt.


KarinC

Välkommen till oss lille S! <3

Så kom han då, äntligen. Lille S. Tre veckor försent, men nu är han här. En isbjörn med mycket bus i blicken, järnmage och en skön personlighet. Han är nästan inte rädd för någonting. LG har byggt lekhage inne och skärmat av gården så han och stora S inte springer ut på gatan. Det blir lugnare för mig också som är ledig och ska ta hand om dem på heltid fyra veckor.

Just nu ligger vi i trädgården under äppelträdet.

Han är en handfull den lille men nu börjar vi, efter snart en vecka, komma in i rutiner. Det gör mig lugn också, jag har aldrig tagit hand om en valp förut och var i ärlighetens namn nervös. Han testar mig rejält den lille, men börjar nog inse vem det är som bestämmer. :) Store S o lillen kommer bra överens o de senaste dagarna har de börjat leka på riktigt. Det kan gå rätt vilt till o de kan hålla på i timmar. I alla fall känns det så. Det är en fröjd att se att det fungerar så bra mellan dem.

KarinC

Tantvarning!

Nu har det hänt!

Visserligen väldigt trevligt men egentligen så långt bort från mig som man kan komma. Kafferep och lottdragning med styrelsen i byns Röda Korsetkrets.

Jo, jag är styrelsemedlem och aktiv i Röda Korset. Vi anordnar Loppis i Folkets Hus, lotterier (mycket lotterier blir det) och arrangemang kring Luciafirande osv. dessutom delar vi ut blommor till ensamma och äldre i bygden. Om kravet är att de är Röda Korsetmedlemmar vet jag inte, jag tycker inte det borde vara det. Välgörenhet är till för alla, inte bara för vissa.

Klockan 18.20 knackade det på dörren då ordförande E dök upp. Jag hade förberett med snabbkaffe, muffins och vetelängd (allt köpt i affären). Sen droppade damerna in en efter en, allt som allt var vi 5 stycken.

Det pratas väldigt mycket hela tiden, gärna i munnen på varann också. Det är trevliga damer och jag känner de flesta väldigt väl. Även om medelåldern är hög så är jag inte yngst, men helt klart bland de yngre (och jag fyller 40 i år).

Jag blev alldeles matt och maken hade flytt fältet. Haha. Han åkte till huset och byggde lite.

Den där lottdragningen är en historia för sig. Krångligare får man ju leta efter. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det går till. Vinsterna ska i alla fall fördelas rättvist på ex antal listor. Och det är slumpen som styr. De flesta har ju varit med ett tag och vet hur det går till. Jag kommer säkert att förstå det där om några år eller så. :)

Jag vill poäntera att damerna i sig inte är några tanter (om nu det är något negativt) utan det är något annat. Jag kan inte riktigt precicera vad. Jo när traktens damer träffas, dricker kaffe och äter 7 sorters kakor och skvallrar om vad som händer. Det var ju ingen som hade sin virkning eller stickning med i alla fall. Även fast jag skulle vilja börja virka - så det bor nog en liten tant i mig i alla fall. ;)


Min mamma anordnade syjunta när jag var barn. Då kom alla granntanterna hem till oss och mamma bjöd på kaffe och bullar. Virkningarna, stickningarna och broderierna dök upp hos de flesta tanterna utom mamma. För hon var inte intresserad av att virka/sticka/brodera. Men dricka kaffe, det kunde hon!

/KarinC 



En magisk plats

Vi har köpt hus!

Det ligger i samma by där vi bor men lite i utkanten - i förorten om ni så vill. :) Tomten angränsar till och går ända ner till vattnet och på andra sidan ser vi trollskogen med den stora stenbummlingen i vattnet. Huset är byggt 1948 efter alla konstens regler - ett gediget hus med 50-tals detaljer innomhus. Dem ska vi försöka bevara då de är en del av husets själ.

Det är mycket att göra för vi ska renovera huset från grunden. Dränera runt huset, nytt kök, nya badrum, ny el osv. Det känns gött att riva dörrkarmar o.dyl och jag får ut en hel del aggressioner också, inte för att jag är säskilt arg av mig men just därför känns det bra. Och det känns bra att göra någon med kroppen.

Såklart det kommer ta ett tag innan det blir färdigt och vi vet inte riktigt hur vi vill ha allt än. Det får växa fram allt eftersom. Än så länge bor vi kvar i det huset vi har tills vi kan flytta in.



Det är en magisk plats.


Hunden kan spana ut över sjön från verandan eller lite var stans från trädgården. Vi har ett underbart vackert pilträd som står precis vid vattenbrynet - 60 år gammalt. Grannen vi köpte huset av och som är uppvuxen i huset kom ihåg när trädet planterades.
Jag blir lugn innombords och allt känns precis som det ska vara. Det är här vi ska vara. det är här vi ska bo.

Det kommer bli så bra!

                                                    Forshäll - lika vackert i regn.

               

Här sitter jag på vår fina veranda och tittar ut över vattnet.

Livet är rätt gött ändå!

/KarinC





PMS-vargen

Åh jag är så trött, vill bara gona ner mig i min lya och sovasovasova med täcket över huvudet. Någon rispar med en dolk i mina inälvor gång på gång. Rakbladsvass.

Argargarg...
Morr

K

Blogghackers - en styggelse!

När jag skrivit mitt förra inlägg och kollade på nätet såg jag till min förskräckelse att Någon eller Något - ( och denna Någon är Inte jag) lagt till reklamlänkar till vissa ord i mina två senaste inlägg.

Ord som dam, kvinna, vänner och naturligtvis var ord som skapat en länk till reklam för både dejtingtjänst och utbildningssida.

Om detta sker i detta inlägg så är det inte jag som gjort det. Jag väljer själv vilka länkar jag lägger till och väljer jag att ha reklam på min blogg, kommer det inte att vara till någon av de länkarna som visades.

Dessvärre tror jag att jag vet vad det kommer ifrån... Tidigare ikväll,  i samband med mitt inlägg kollade jag statistiken och klickade då på en länk. Upp kom reklam, inget obskyrt eller något sådant. Jag hann inte riktigt se eftersom jag klickade bort det å det snaraste. Ja jag kanske får skylla mig själv men jag inbillar mig att det kan hända vem som helst, jag menar det är så lätt gjort... Och det är väl det som de vet och utnyttjar.

Vet någon vad jag kan göra om denna Någon fortsätter lägga in medveten reklam på vissa ord i mina inlägg?

Jag testar att publicera detta och ber till en högre makt att jag lyckats ta bort det.
Amen.


/K

Det här med möten man minns

Förra veckan hade Röda Korset kretsstämma/årsmöte i byn där jag bor och vi höll till hos en av granntanterna i byn.

"Det kommer nog inte så många" tänkte nog de flesta men när jag kom dit vid utsatt tid var huset fullt med tanter/kvinnor/damer. Vi var allt som allt 12 stycken närvarande och det var tydligen länge sen uppslutningen varit så hög.

Röda korset-föreningen i byn där jag bor har gamla anor och föreningen har nog funnits i byn sen sekelskiftet. Medlemmarna blir färre och färre och damerna blir bara äldre och äldre... Jag sitter i styrelsen och är bland de yngsta och jag är snart 40!.

I alla fall, det var en väldigt trevlig sammankomst men något förvirrat eftersom det i årsberättelsen och i kallelsen stod att jag varit sekreterare under 2011 och det stämde ju inte alls. Jag fick frågan om jag ville vara sekreterare under 2012 men valde att nöja mig med en ren styrelsepost så länge. Men fråga mig igen om ett år så får vi se! :) Däremot blev jag vald till att föra anteckningar under årsmötet som jag i helgen skrev rent.


Av damerna som var där kände jag de flesta och var och varannan av dem är släktingar till mig på ett eller annat sätt. :) Vår klan har verkligen satt byn i fokus ;) Haha.


En av de närvarande damerna bodde i ett större närbeläget samhälle och hon fängslade oss andra med att efter årsmötet berätta både sin livs historia, anekdoter och sagor. Jag blev helt fascinerad av henne - förutom att hon var riktigt parant och respektingivande fanns där en värme och humor som var helt underbar. Hon var över 80 år och älskade jazz. Hon hade arbetat som distriktssköterska och haft musikaffär. Hon hade bott i Värmland och haft mycket kontakt med barn kanske genom sitt jobbmundos som sköterska.

Det var ett sånt möte jag kommer minnas med värme. Hon var så full av energi och värme och hon var en fantastiskt berätterska. Jag skulle nog kunna lyssna på henne en hel dag - hon kan få bli min extra mormor/farmor när som!



Efter årsmötet bjöds det på snittar och vitt vin och ordföranden E hade bakat en jättegod kaka till kaffet. S - värdinnan för kvällen tog fram några gamla Röda korset-vimplar och en flagga och jag som arkivarie blev ju förstås eld och lågor! Detta måste ju visas upp!

Vimplarna visade det röda korset, röda halvmånen och sen var det en till som jag undrar vad det representerar - ett rött lejon med en sabel.

Nu när jag söker på Google ser jag att Röda Lejonet tidigare representerade Persien/Iran med blandad kristen och muslimsk befolkning. Jag tror inte nog inte att den används längre. Rätta mig om jag har fel.

En gammal Röda korset-flagga kom fram som någon dam sytt under 1950-talet-intevetjag. Det var dock inget likriktigt kors så diskussionen gick hög huruvida flaggan var en Röda korset-flagga eller ej. Någon föreslog att vi kunde klippa av den så att vi kunde använda den i olika sammanhang men då sparkade Arkivarien bakut. Absolut inte! Man kan inte göra åverkan på gamla saker. Original är original och ska så förbli, därmed BASTA!

Det räckte kanske att vika in flaggan då så att korsets armar blev lika långa och det gick arkivarien med på.



Det var ett roligt möte, huruvida vi kommer få några män in i styrelsen eller föreningen överhuvudtaget återstår att se, själv har jag värvat mannen min, så han i alla fall blir medlem i vår bykrets a la Röda korset.

/KarinC

Livskvalité

Idag har vi grillat korv vid en sjö i närheten där vi bor. Våren känns i luften och solen lyste varm i ansiktet när jag satt på bryggan och tittade över det fortfarande frusna vattnet. Vassen vajade i vinden och jag kunde slappna av på ett helt annat sätt än tidigare. Närheten till naturen, vattnet och skogen är för mig livsviktig och jag får lugn och ro i själen. Livskvalité.

KarinC

Blogga från mobilen

Härligt, då kan jag skriva när som. :) får se hur det funkar.

Går det att lägga till bilder tro?

Här är vår kära hund med sin kompis bläckfisken.
Nej det gick inte... Går det utan bild månne?
KarinC

Det där med kreativ insikt

Det var nu väldigt länge sen jag skrev något i bloggen överhuvudtaget och en hel del har hänt sen jag skrev sist, i alla fall känns det så.

Under en rätt lång period har jag liksom känt mig "ur kurs". Livet har gått sin gilla gång både på jobbet och hemma och det har varit bra men jag har känt att det är något som fattas - en frustration av något slag, som en förlamning kanske. Jag står och stampar och stampar men kan inte riktigt bena ut vad det är - för allt är ju jättebra.

Jag bor i världens bästa by, jag har en underbar ömsint och förstående make och världens gosigaste hund samt  ett stort hus att bo i. Arbetet är för det mesta bra och jag får saker och ting gjorda. Vännerna finns inpå knuten även om både mamma och bästa väninnan är i Stockholm och det känns ju sisådär men, det funkar. Visst saknar jag Stockholmspulsen ibland, att träffa bästa kompisen ute och kunna ta en Latte på söder men återigen, Stockholm finns ju kvar.

Så vad är det då?

I början av denna vecka kände jag mig extra rastlös, den där oron i både kroppen och själen. Så läste jag någonstans att Carolina Gårdheim - Kretaiv Insikt har startat en blogg (adressen dit hittar du under rubriken "Andra bloggar"). Carolina Gårdheim är en stor inspiratör och jag har följt henne och Kreativ Insikts framgångar ända sen de startade.

Jag fick en vansinnig lust att skriva. Det var som en djur som kraffsade på insidan av mig själv, som behövde komma ut. Och just där tror jag att jag fick svaret - som jag kanske egentligen vetat hela tiden men inte hunnit känna efter eller brytt mig om att ta reda på.

Jag behöver få fatt i min kreativitet igen - om det sen är via musik, konst eller skrivande spelar ingen roll.

Den har alltid funnits där - när jag var barn skrev jag jämt, sagor, berättelser och så småningom även lyrik. Jag var med i ungdomskören i samhället där jag bodde för länge sen. 1996 var året då jag blev en aktiv gospelsångare. Jag har spelat teater - amatörteater som ungdom på fritidsgården i stan, skolpjäserna i mellanstadiet skrev vi själva. Jag har spelat blockflöjt och saxofon även om det nu var en evighet sen.

Kreativiteten har alltid funnits där, närvarande vibrerande. Det är så tydligt.

Äntligen har jag hittat den igen.


KarinC